Bevattning som skyddar mot nattfrost

I Sverige inträffar frostnätterna främst under maj och juni. Frost uppstår vid tillströmning av kalla luftmassor, advektionsfrost, eller när stora mängder av värme strålar från marken och ut i atmosfären, strålningsfrost. Frosten under försommaren är nästan alltid av typen strålningsfrost. Mot strålningsfrost är en väldesignad frostskyddsbevattning det bästa skyddet för en känslig gröda eller blomknopp. 

Kontakta oss för mer information om frostskyddsbevattning och offert!

Direkt frostskydd

Direkt frostskydd innebär att vi kontinuerligt bevattnar grödan så länge lufttemperaturen är lägre än 0°C. Vattnet tillförs, is bildas och (energi) frigörs. Det innebär att så länge grödan hålls våt bildas mer is och värme tillförs. På växtdelar som är blöta kommer temperaturen inte att understiga 0°.

Direkt frostskydd passar för alla grödor och är det enda användbara frostskyddet till högväxta kulturer så som fruktträd och bärbuskar. Det kan skydda ända ner till 6-7 minusgrader. Viktigt är att inte sluta vattna förrän graderna har stigit till över +1°C eller när all is på växterna har smält.

Att tänka på: 

• Starta bevattningen i tid. 
• Satsa på ett pålitligt system med jämn spridning och hög intensitet. 
• Vattna tills temperaturen stiger över minst 1°C.

Vilken frostskyddsmetod är bäst? 

Vilken metod som är bäst kan diskuteras, men oftast använder man sig av den metod man har bäst förutsättningar för. Bland annat får man fundera på hur stark frost kan vi räkna med?, vad har vi för utrustning och vilken kultur ska jag skydda? 

Indirekt frostskydd 

Med indirekt frostskydd tillför vi grödan en större mängd vatten något dygn innan en tänkt frostnatt, för att på så sätt öka på markens värmekapacitet och kan behålla värmen längre än en torr yta. Ofta föregås frostnätter på vår och tidig höst av klart väder. Solen värmer då upp den våta marken som magasinerar värmen under längre tid än om den hade varit torr. Denna metod fungerar endast ner till 2-3 minusgrader och lämpar sig bäst för låga grödor som till exempel jordgubbar och potatis.